Gott slut på 2010 och ett lyckosamt 2011 !

Natten har varit lite småjobbig med sammandragningar och jag har inte kunnat sova,
men nu på morgon så är läget åter igen lungt.
Nu hoppas jag att det håller sig så här i 16 timmar till ;-)

Året 2010 går mot sitt slut och jag kan konstatera att det har hänt många

roliga saker under året och jag har fått en del nya värdefulla kontakter.

Jag har även fått känna på svåra stunder under året,

men dom händelserna stäker en på nåt vis.

Om jag ska lyfta fram det bästa som hänt under 2010
...så är det ändå när Roy kom till oss !

Det är så otroligt att jag fick honom,
jag har gått och beundrat Roys pappa ( Sperringgården Christoper Da Vinci )
i flera års tid
och så fick jag en avkomma efter honom.

Det har även varit en "kamp" att rota in Roy i våran flock,
och vissa dagar kan vara kämpiga fortfarande.

Mitt varmaste TACK till Marielle...som "hittade" mig ! ;-)

Jag önskar alla mina hundvänner ett:
Gott Slut på 2010 och ett Lyckosamt 2011 !
//Annika.

Dagen D...

Då har jag gått alla 280 dagar, som en graviditet är lång !
( annat med hundens 63dagar )
Läget nu på morgon är helt lungt i magen och jag tror inte att
jag kommer at föda idag.

Jag är hemma helt själv med hundarna.
Jocke är på jobbet och Morgan har sovit över hos en kompis,
första gången någonsin för övrigt.
Malin har sovit hos farmor, hon ville gå på mellandasrea
på gränsen, (ett shoppingcenter).
Jag själv är inte så sugen på shopping i mitt tillstånd,
så då passar det bra att farmor ville gå med Malin.

Nu ska jag ha en mysdag med hundarna,
vi ska sitta i soffan o lyssna på musik
och tänka positiva tankar och ha det så gott !

Heippa, vi hörs imon...hoppas jag ;-)//Annika.

1 dag kvar...

...och det är samma läge som igår...helt lungt.

Imorse var det riktigt kallt här i Salmisby -29,3
men nu är det "behagliga" -18,9
det är tur att jag har naturen bakom husknuten nu när
det känns som att jag inte vill gå så långt bort från hemmet.

Först var det Eltons tur att följa med,
vi gick efter en skogsbilväg här i närheten
den vägen är oplogad nu men det gick bra att ta sig fram
i gammla bilspår och Jocke o Malin hade varit där
med skidorna för några dagar sedan.

Sen var det Roys tur att komma ut,
han hoppade o skuttade i snön och var så glad
sen började han att gräva i snön...jag tror han "jagade"möss ?

vanligtvis tar jag med mig flera hundar på samma gång,
men nu vill jag inte att dom ska bli för ivriga och
rycka o dra i mig och min mage.

Resterande Isla,Nala o Bonzo fick nöja sig med att
bli lössläppta här på gården,
Bonzo har börjat ta för sig och han sprang ner till
"lillaskogen" som ligger i anslutning till våran gård.
Där finns mycket att nos in och studera,
jag tycker det är bra att dom vågar sticka iväg lite på egen hand.

...enda nackdelen med det här "fria livet" på landet är den att
våra hundar är urdåliga på att gå i koppel.

Heippa, vi hörs imon om jag är hemma.//Annika.

2 dagar kvar...

...och läget är oförändrat och lungt...jag kommer att uppdatera bloggen varje dag
så länge jag blir hemma.
Det är roligt att mina vänner bryr sig och vill veta hur det går,
dom flesta finns även på facebook...där jag lämnar en daglig "rapport"
men några av mina vänner har inte skaffat fb...kanske dax att ni kommer dit ;-)

Heippa och vi hörs imon...om jag är hemma =)
//Annika.

(bilden ovan Anni's Pearls Akilles)

3 dagar kvar...

...och idag har jag varit på mödravårdsbesök, allt är bra med bebban i magen.

Läget känns lungt just nu och jag känner mig välmående.

Ha det gott alla hundvänner !//Annika.

4 dagar kvar...

...och läget är lungt, än så länge.
Jag kan berätta att Malin kom exakt på beräknad förlossningsdag,
och med Morgan som som föddes två år tidigare gick jag 10 dagar över.

Jag trodde nog inte att jag skulle gå så här länge med vårat tredje barn,
jag hade fått för mig att jag skulle föda tidigare än beräknat datum.

Konstigt att man får för sig nåt sånt ?

Alla som har fött barn vet att man INTE kan påverka
barnets ankomst dag...så det är bara att vänta och se
om det blir på detta året eller på det nya.

Ha det gott alla hundvänner !//Annika.

Min o Jockes dag...idag !

Juldagen har blivit till våran "mysdag", den här dagen brukar vi
vara hemma på tu man hand... (med våra barn så klart.)
För 13 år sedan förlovade vi oss på just juldagen,
jag var i början av våran första graviditet och
sex månader senare gifte vi oss,
då var jag höggravid i 8:e månaden.

Det finns skäl till att vi har så långt emellan vårat
andra barn som är 10 år och det tredje som vi väntar nu.
Graviditeten för 10 år sedan var mycket jobbig,
med foglossningar och andra besvär.
Även tiden då Malin var baby var mycket på frestande,
med sömnlösa nätter och ja allt möjligt.
Jag brukar säga att jag har inte varit vid sinnesfullabruk,
då Malin var liten...jag var så trött och slut i flera års tid.

Nu är det bara 5 dagar kvar till beräknat datum,
och jag kan sammanfatta min graviditet med att allt har gått
lättare och bättre den här gången.
Lite små besvär har jag haft med ischias besvär,
och det som man minst av allt kan påverka men ändå har
haft en negativ effekt det är det här med:
Graviditets-hormoner som spelat mig ett spratt !

Men idag är det våran dag och vi ska bara mysa,
med varann.//Annika.

Julaftonskväll...

Traditionen kring julfirandet ser olika ut hos alla familjer,
och vi prioterar och uppskattar olika saker.

För min egen del har det varit en ovanligt lugn december,
eftersom att jag haft förmånen att vara hemma (havadeskapsledig)
från mitt jobb.
Vanligtvis jobbar jag på en leksaksaffär i Haparanda,
och där kan man snacka om att alla går på högvarv både kunder och personal.
När man sitter hemma och har tid till eftertanke,
så känns hela julhandeln helt vansinning.
Folk stressar och ska hinna med alla måsten.

Jag själv har använt min lediga tid till att ladda inför kommande
förlossning.
Även våra barn har tyckt att det är bra att mamma är hemma,
när dom kommer hem från skolan.



Att få vara tillsammans på julafon hela familjen, det är våran prio ett !

I år har vi firat julen hemma hos oss, med min mamma,pappa och lillebror,
Jockes mamma och storebror.
Julklapparna var några färre i år än tidigare år,
barnen är lika nöjda i år som tidigare år.

Jag och Jocke har aldrig köpt några julklappar till varanndra,

vi gjorde upp om det redan första julen vi var tillsammans.

Lika lyckliga är vi för det !

Det var lite av mina tankar kring julen,

Ha det gott alla hundvänner ! //Annika.

Från oss alla...

...till er alla,

En riktigt GOD jul !//Annika.

Julkort

Lära livet...

Bonzo gillar verkligen att vara tillsammans med valparna, här med lilla killen...
han tycker om att slicka dom runt öronen...så till sist är dom helt blöta...



...mamma Isla lär livet, hon är så mjuk i sätt med valparna...

...kom till mamma...

...Isla o killen ...

...men vad har ni tagit fram nu då ?...julgransfoten är en rolig upptäckt,

ikväll blir det att klä granen tillsammans med familjen.

Vi kör med konstgjord gran sen nåt år tillbaka.

Hej mamma...

Killen och tjejen...

...killen poserar bättre än tiken...därför är han med oftare...

Pappa Roy är också delaktig med valparna...

...jag har känslan av att han vet att det är hans valpar...

...söta killen...

...men Elton ligger på behörigt avstånd och säjer att : dom där får ni ta hand om,

det är lite förvånade eftersom att han var väldigt delaktig sist vi hade valpar.

under köksbordet...

Så har dom hunnit bli 6 veckor och tiken väger ca 1600 g och hanen väger ca 1800 g,

vi kör en andra avmaskning på dom nu och dom är rätt så duktiga på att äta av

både köttfärs och valpmat.

Läget för min egen del känns lungt än så länge,

jag börjar tro att jag "får" fira julen hemma.

Det är det jag helst vill...för mina stora barns skull,

men men det är bara att vänta och se hur det fortlöper.

Ha det gott alla hundvänner!//Annika.

Två till...

Julkort !

Jag kunde inte...

...hon blir kvar hos oss...Nala våran gumma, som jag hade tänkt släppa.

...dom senaste dagarna har det hänt en massa känslomässigt inom mig,

allt går inte att förmedla till omvärlden...men det spelar ingen roll,

bara jag själv vet vad jag håller på med. ;-)

Jag skulle nog vilja påstå att hela hösten har varit ett slags känslomässigt-kaos,

för min egen del, mest på grund av min egen graviditet.

Hormonerna har spelat mig ett spratt flera gånger, det har jag nämnt redan tidigare.

Mina energier har tagit slut...allt mer...och det har satt sig på humöret,

man blir grinig och sur främst mot sin egen familj när man är trött.

Då tog jag beslutet att släppa två av våra hundar, jag ville att "livet"

skulle bli lättare.

Nu när Enya har flyttat och dessutom fått det så bra i sitt nya hem,

så har jag känt att det har "lättat" här hemma.

Dom är inte längre två busiga unghundar Enya o Bonzo,

som sätter igång varann hela tiden.

Det är mycket lungnare hos oss nu,

och jag har känt att Nala bör stanna kvar hos oss.

Jag är i grund o botten en planerings människa och har jag tagit några/något beslut,

så håller jag mig gärna till dom.

Jag har svårt att gå den där vägen mitt emellan,

det är antingen eller för mig...många gånger.

Jag har fått lära mig att när man håller på med hundarna,

dom är levande individer då får man vara beredd på att ändra sina planer.

Vilket jag också har fått erfara redan flera gånger.

Ingen skada är skedd i fallet med Nala,

och visst har jag väl all rätt att ångra mig?

Jag bär på en känsla att jag och Nala är inte färdiga med varanndra.

//Annika.

Valparna nästan 6v...

Här är Crown Victoria nästan 6 v

...en till från andra sidan...men fotografen hinner inte med riktigt ;-)

Två söta flickor...Malin och Crown Victoria !

Nala gumman hälsar på lilla flickan, en söt bild enlig mig själv,

Annars så har våran hundflock agerat precis som i en vargflock,

det är dom yngsta individerna som har "lekt" mest med dom små.

Enya och Bonzo har varit mest delaktiga, i leken med valparna.

Nala har knappt gått fram till dom...neej det har dom andra fått ta hand om.

Men i den här bilden visar hon på ömhet...som bara en mamma kan ge =)

och så har vi lilla Comet Caliante....

...dom flesta av bilderna blir tyvärr så här...dom hinner gå iväg innan

fotografen har hunnit regera...nå det är i allafall lilla killen på bilden.

Ha en skön lördag alla hundvänner !//Annika.

En till...

Julkort !

13 dagar kvar...

Några av mina läsare har velat se bilder på min mage

...så okejdå...så här stor är jag !

Nu börjar det kännas som att förlossningen närmar sig,

jag är mer trött nu och mer stel i hela kroppen.

Fredagsmys på er alla hundvänner !//Annika.

Julkort !