
2011 har varit ett lyckans år för våran familj, då vi fick vårat 3e barn !
Så starka känslor som man kan känna för ett litet barn, är svårt att beskriva.
Det känns som att det lilla barnet gav mig styrkan att ta
alla dom "svåra" besluten och allt det jobbiga som varit under året.
Tog jag på mig en roll,
...som gick ut på att: Göra det enda rätta - att låta Nala somna in i den eviga vilan.
Alla i våran familj och vänner till oss som var hit och såg Nala
kunde alla se att Nala hade drabbats av nåt
men ingen kunde ta på det, ingen visste vad det var.
Veterinärerna kunde heller inte hitta något eller ens gissa sig till nåt,
om det nu är hela sanningen har jag börjat tvivla på
...tror att vet vill behandla och vårda för att tjäna pengar!
Hur som helst så var det jag som tog beslutet att låta plågan få ett slut.
Detta var en dag i början av April.
Obduktionen visade senare att Nala var full i cancer,
vilket gav svar på alla våra undringar.
Långt senare drabbades jag av sorg,
jag grät och grät
för att det gick som det gick.
Jag kunde bara konstatera att jag varit tvungen att agera
på ett robot liknande sätt för att kunna genomföra min uppgift.
men när jag gör det så har jag en orsak till detta.
En del upplever mig drastisk,
men jag själv skulle vilja kalla det för att
jag har förmågan att ta svåra beslut
som svider ända in i hjärtat !
Har jag oreda i min flock, så måste jag som Alfa agera till allas bästa.
Och när jag ser att en hund inte uppfyller min krav som avelshund,
så agerar jag där efter.
I höstas tog jag beslutet att överlåta våran foder-tik till fodervärden.
Känns jätte tråkigt att behöva ta ett sånt beslut,
jag hade en avelsplan med den här tiken
men nu gick det inte enligt planerna.
Jag har en läromästare, en klok person som jag ser upp emot.
Jag lyssnar och tar till mig råd.
Mitt mål är att föda upp rastypiska, harmoniska och friska cavalierer.
och vi önskar ett gott slut på 2011
och ett lyckosamt år 2012 till alla hundvänner !
Kram
Annika.


0 kommentarer:
Skicka en kommentar